Blogg
11
OKT
2026
Vem är normal?
Vem är normal? - så lyder titeln till Fredrik Svenaeus bok utgiven av Fri tanke. När jag öppnade boken hade jag sett fram emot att läsa om det existentiella perspektivet men genom hela Inledningen var jag irriterad över något som jag inte kunde definera. Jag la ifrån mig boken och började läsa en annan för att lugna mitt sinne.
I två dagar irriterade det mig att jag inte kunde komma på vad det var som retade mig. Beslöt mig ändå för att läsa vidare för att undersöka det som skavde och sätta mig in i hans perspektiv som filosof. Några kapitel in i boken kunde jag konstatera att det nog handlade om mitt medicinska perspektiv och mina yrkeserfarenheter som krockade med hans sätt att beskriva det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Jag tänker att både han och många andra borde gå bredvid personal i vården för att se hur det faktiskt är och vilka incitament vi har att göra ett bra jobb. Jag anser att det inom offentlig vård inte föreligger några individuella ekonomiska incitament att sätta diagnoser. Alltså jag personligen vinner inte på att sätta fler diagnoser. Felaktig statistik kan jag hålla med om när det gäller att plocka siffror från primärvården, men NPF-diagnoser sätts ju i specialistvården och där borde statistiken vara mer rättvisande. Jag skulle vilja påstå att de flesta som arbetar med att diagnosticera patienter vill att det ska bli så rätt som möjligt och att patienten ska bli hjälpt.
Jag är precis som Svenaeus inne på det spåret att det är den kulturella och existentiella synen på hur livet ska vara som är avgörande för de ökade svårigheter människor upplever och som med nuvarande kriterier kan klassas som exempelvis ADHD. Med det menar jag att det tyvärr är fler som mår sämre, i alla åldrar, och fler behöver stöd. Men frågan är vilka åtgärder som ska vidtas? Och vem ska lösa problemet? Jag tror i nuläget att det är fel att skjuta till mer pengar för att korta köer till utredning. Istället bör skolan få mer pengar att anställa kunnig personal och till folkbildning gällande existentiell hälsa. Samhället behöver nya normer om vad ett gott liv är och vad det innebär att vara människa.
Mer om mina egna upplevelser kring NPF, att ta sig igenom en existentiell kris och mycket mer kan du läsa i min kommande bok. Du som förbokar ditt exemplar innan 1 december erhåller boken till specialpris.
4
OKT
2026
Kanelbulle
Mitt godaste kanelbullerecept finns på Ica. Jag brukar aldrig smälta smöret utan jag knådar in rumstempererat smör i degen med hjälp av bakmaskinen. Degen blir alltid perfekt och lätt att kavla. Sedan ska det vara ytterligare smör mellan lagrena. Ska det vara riktigt kalasigt, så ska det bakas (gammel)mormor Bertas vetekrans. Där snålas det inte på smöret kan jag säga...
27
SEPT
2026
Tillit som maktmedel
Nu har äntligen säsong 2 av SVT:s program Spelet börjat. En guldgruva för någon som mig som gillar att analysera gruppdynamik och individuell utveckling. I första avsnittet ses extra tydligt hur tillit kan avgöra vilken maktposition man har i gruppen. Bara på en kort stund så har alla gjort en bedömning gällande vem man kan lita på och inte. När man skapat ett förtroendeband så blir det stora konsekvenser om detta bryts. Människor reagerar såklart olika på ett brutet förtroende. Någon kanske till och med är så van att hen rycker på axlarna och går vidare för att hitta någon annan att bonda med. Men innerst inne gör det något med en människa och kan påverka hur man fortsättningsvis interagerar med nya personer. Anders Hansens nya serie Flocken (sänds också på SVT) beskriver de biologiska drivkrafterna att tillhöra en grupp och hur avvisning och ensamhet kan leda till en ond spiral med mer isolering och aktsamhet mot andra människor.
Passande nog läser jag samtidigt en kursmodul om teamutveckling. När en grupp går in i Stadium 2 – Opposition och konflikt (Wheelans IMGD-modell) omvärderas roller och tilliten hotas. Konflikter som uppstår behöver lösas på ett konstruktivt sätt. Och om individerna lyckas komma överens om vilka strukturer, värderingar och metoder för samarbete som ska gälla kan tilliten öka. Om konflikter får fortgå och maktspelet fortsätter kommer gruppen präglas av svek, bristande tillit och svårigheter att lösa gruppens gemensamma uppgifter på ett effektivt sätt. Några förutsättningar för att komma vidare från Stadium 2 är; tid (över 6 månader enligt Wheelan), att guppens individer är villiga att lösa konflikterna och att de kan kompromissa.
Det som blir spännande att följa i årets säsong av Spelet är om det krävs teamarbete för att vinna, eller om det blir mer av ett ensamspel än föregående säsong. Oförutsägbara moment sätter tilliten på prov och frågorna som jag kommer intressera mig extra för är; ”Hur påverkas tilliten av att pengar blir en del i maktspelet?”, ”Vad händer när man inte litar på någon?”, ”Kan ensam vara stark?”, ”Går det att vara helt genuin mot sig själv, eller måste man spela spelet för att klara sig?”. Till sist; ”Vinner man på tillit eller pengar, eller krävs båda?” …
Nu pågår korrekturläsningen av bokmanuset och färdigställande av omslaget.
9
SEPT
2026
Brist på utmaning
Jag har inte några större utmaningar i livet just nu och har inte haft det på ett bra tag. Det gör att jag lider brist på relevanta skrivämnen och längre filosofiska resonemang.
För tillfället läser jag en kurs i ledarskap för verksamhetsutveckling och både dagarna på jobbet och kvällarna hemma knallar på. Det är skönt att ha tid och ork till spontana aktiviteter.
1
SEPT
2026
Framgång
Under veckan som gått har jag funderat en del på vad framgång egentligen är. Jag har det senaste året lyssnat på två poddar med inspirerande innehåll: Framgångspodden och Johannes Hansen Podcast. Båda poddarna lyfter fram olika typer av framgång och framgångsrika ledare där det inte bara handlar om vilka resultat man gör på arbetet eller antal kronor på kontot.
Framgång kan till exempel vara att Svenska Basketbollförbundet häromdagen lyckats med sitt långsiktiga arbete att fylla Avicii arena med dryga 14700 personer och att herrlandslaget spelar en jämn match mot OS-tvåan Frankrike. Det är som att en av mina barndomsdrömmar har uppfyllts. På 90-talet fanns det inte på kartan att det någonsin skulle kunna hända.
Det kan också vara att ärligt känna att man är nöjd med det man har. Att äntligen komma till sinnesro. Framgång kan absolut vara när man finner sitt inre syfte med livet. Ur ett biologiskt perspektiv så är det framgång att överleva varje dag som går. Egentligen finns det inte så mycket krav och måsten på en människa. Det är vi som bygger förväntningar och kravställningar. Dessa går att skala av.
Vad du än sätter upp för mål eller vision och går i den riktningen så har du lyckats. Kanske kan det vara framgång att som människa överhuvudtaget vilja göra någonting...
26
AUG
2026
Halvårs bokslut
I januari satte jag en vision för året. Jag ville fortsätta resan för ett hållbart liv. Ett liv med ett dynamiskt flow och hälsosamt tempo. Jag ville bygga vidare på det jag kan och inte känna att jag behöver bevisa något för någon.
Tack vare den arbetsplats jag började på i mars månad har allt utvecklats precis i den riktning som jag hoppades på. Jag har kunnat förändra mina beteendemönster och hushålla med min energi. I april var det första gången i hela mitt liv som jag spontant och med lätthet kunde säga att "Jag mår bra" när någon frågade hur jag mådde.
Nu när hösten kommer gäller det att hålla i de rutiner och nya beteendemönster som satts. När rastlösheten lockar till aktivering ska jag fortsätta att göra tvärtom. Yoga och meditation är nyckeln till lugn och ro. Prestationsberoendet kommer jag aldrig att bli av med, men jag är numera frisk sedan en bra tid tillbaka. När dopaminkickar lockar tar jag aktiva val utifrån den riktning jag pekat ut för mig själv. Jag har nu en fungerande strategi för att leva efter min vision om ett hållbart liv.
18
AUG
2026
Sommar hela augusti ut
Nu är semesterperioden slut, men jag förlänger sommarkänslan hela augusti ut. Små utflykter står på schemat under helgerna. Förra helgen var vi på Visingsö och tittade på riddarspel. Medeltidsmarknaden bjöd på smått och gott.
10
AUG
2026
Vänskap som aldrig vissnar
Idag har jag upplevt det där när två vänner möts efter sju år och det kändes som att vi sågs igår. Såklart har det hänt mycket de här åren, men jag menar den där lättsamheten och självklarheten i mötet. Dialogen flyter som om ingenting separerat oss. Det finns fortfarande många beröringspunkter som gör att vår relation är stark.
Vi har en vänskap som aldrig vissnar. Den går istället i dvala och blommar varje gång vi ses. Vår vänskap är en perenn med starka rötter där endast yttre omständigheter skulle kunna göra oss skada. Men jag tror att vi båda skulle göra allt för att överleva eventuella påfrestningar. Jag tar inte vår vänskap för givet, men det känns tryggt att ha en vänskap som aldrig vissnar.
3
AUG
2026
Naturens rikedom
Sista sommarmånaden är här, men ack så härlig. Jag tycker att solnedgången är mer vilsam och morgonen frisk.
Trädgården bjuder på både blommor och bär. Vi fyller vår frys med hallonsylt, skivade jordgubbar och vinbärsmarmelad. Nu är det dags för björnbär och blåbär. Därefter väntar olika sorter av äpplen i omgångar. Och jag höll på att glömma plommonen. Jag känner mig fasligt rik.
Hela familjen tog en tur till blomsterhandeln och plötsligt dyker min man upp med två stora basilikabuskar som var på rea. Han syntes knappt bakom alla blommor och blad som spretade åt alla håll.
"Var ska du plantera dom där?" undrade jag.
"I kryddträdgården", svarade han stolt.
Det är bara det att vi har ingen kryddträdgård. Men snart är det också på sin plats. Det doftade basilika i hela bilen när vi körde hem vilket fick mig att tänka på Italien. Nästa år ska jag sitta på vår uteplats och dofta på basilika och lavendel.
27
JULI
2026
Världen i samstämmighet
Min resväg till jobbet går igenom ett landskap som består av skog, ängs- och betesmark samt majsodlingar. Varje dag blickar jag ut över landskapet som ändrar sin färg och form efter årstiden. Slås av hur de djupgröna träden matchar de guldbruna stråna i vägkanten på ett sätt som jag aldrig skulle kunna åstadkomma färgmässigt i en tavla. Sedan svischar ett fång av överblommade växter förbi. Tillsammans åstadkom växten en lila nyans som var väldigt vacker. Jag njuter av min resa genom landskapet. Det är en härlig morgon och en bra start på dagen.
Helgen har också bidragit till kontemplation. Tio orkestrar från olika delar i världen som spelar Bred dina vida vingar är en otroligt enastående upplevelse. Ett soloframträdande hade varit mycket sorgligt, men tillsammans åstadkommer de något som ingen ensam skulle kunna frambringa. Extra omtanke gav publiken till de ukrainska deltagarna som fick stående ovationer efter sitt nummer. Världen kan kännas så liten när vi möts på det här sättet. Verkligheten kommer närmare. Det gör mig ännu mer tacksam över allt jag får vara med om varje dag.
19
JULI
2026
När är man färdig?
Jag började skriva min bok våren 2025 utifrån de dagboksanteckningar jag hade. Sedan dess har texten knådats och bearbetats rejält flera gånger för att nu äntligen närma sig sättningsprocessen hos redaktören.
Hur vet man då att man är färdig? Blir man någonsin färdig? Det går säkert lägga till och dra bort i en evighet. Någonstans måste man bestämma sig för att nu är det klart.
Jag har alltid haft svårt att veta hur högt ribban ska ligga. Lägger den för högt enligt de flesta. Överpresterar. Får andra att se dåliga ut i jämförelse. Och jag har övat mig länge på att ta in information för att avgöra vad som är rimligt i olika avseenden.
Det känns som att jag är färdig med mitt manus nu när det har vilat en månad under semestern. Inget som gnager i bakhuvudet. Inga obehagskänslor. Jag är nöjd. Det får vara kvittot på att jag faktiskt är färdig.
